Nuvarande dagar. Krig. Inkräktarnas land. Marie kommer tillbaka från förlossningsavdelningen med sin nyfödda son. Krig har en obehaglig effekt på henne, även om hon inte är mitt i det - hon tänker på mänsklighet, grymhet, orättvisa och ruttenhet hos människor. Detta påverkar också hennes inställning till sitt barn - son till en "mördare av civilbefolkningen". Gradvis domineras hennes sinne av överdrivna och mörka tankar. Marie är förvirrad, ensam och rädd. Hon kan inte acceptera verkligheten. Av alla sina tankar och känslor börjar hon bli galen. Hallucinationer förväxlas med verkligheten, vid sonens spjälsäng dyker hans far upp i militäruniform, och Marie befinner sig i krigets centrum.

Present days. War. Land of the invaders. Marie returns from the maternity ward with her newborn son. War has an unpleasant effect on her, even if she is not right in the middle of it — she thinks about humanity, cruelty, injustice and rottenness of people. This also affects her attitude towards her child — the son of a «killer of the civilian population». Gradually, her mind is dominated by exaggerated and dark thoughts. Marie is confused, alone, and afraid. She can't accept the reality. From all her thoughts and feelings she begins to go crazy. Hallucinations confuse with reality, at the crib of the son appears his father in a military uniform, and Marie finds herself in the very center of the war.